För nybörjaren

Välja hoj

Är det enduro du skall köra – köp en enduro. Det går utmärkt att tuffa runt på crossbanan. Har du ambitioner att åka fort på crossbanan, så ställer det högre krav på dämparna, och det kommer bli sådär med fjädring som funkar i skogen. Är man medveten om det så är det dock inget problem. Dessutom är en endurohoj utväxlad för att orka jobba i låga register (över stenar, rötter, lera), medan crosshojens utväxling är gjord för att köra på höga växlar och höga varv.

Ergo: en enduro är en enduro, en cross är en cross. De är två liknande fordon, men med mycket stora skillnader. Vi har alla varit där i samma tankar: ”En mittemellanhoj för både skog och crossbana, vilken är bäst?” Men det finns ingen tyvärr.  En cross är inte bra i skogen, en enduro är ingen höjdare på crossbanan. Men det är ju förutsatt att du provar båda sorters hojjar i båda sorters terräng. Köper du en enduro och kör både i skog och bana, så kommer du ha jättekul!
Lika med en cross, skitkul på båda ställen.

Men när du provat de olika sorterna i avsedd terräng, så kommer du troligtvis aldrig gå tillbaks till ”blandkörning”.
Om du aldrig fått chansen att jämföra så spelar det ju ingen roll liksom. Det är ju först när du provat de olika sorterna som du kommer märka hur stor skillnad det egentligen är. Fördelen med en cross är att de är oftast billigare. Du kan öva upp dig på crossbanan och lära dig hojjen. Dessutom är du alltid försäkrad på en bana, och har ofta folk omkring dig som kan hjälpa till om det går illa eller bara med goda råd och annat ditten och datten.

Enduron behöver vara reggad och besiktad om du skall åka på gata, eller banor som kräver det.

Grundrådet lyder: Det enda sättet att avgöra vad just du ska köpa är att provköra och skulle man ändå köpa fel så får man byta senare i sin karriär.

2-takt vs 4-takt

crosshoj vs endurohoj

Till och från banan, hur gör man?

Du bör skaffa dig någon form av transportlösning av flera skäl. Varken din hoj eller du mår väl av att ligga och bränna på asfalt. T ex tar däcken onödigt mycket stryk då de är väldigt mjuka och du vill bevara de vassa klackarna till andra situationer än motorvägskörning. Sen är det, tyvärr, inte helt ovanligt att man kör sönder något, t ex ett kopplingshandtag, en växelförare eller kanske en kylare. Hur kommer du då hem? Dessutom vill du nog ha med dig lite extra soppa, mm och det är perfekt att förvara i bilen under körningen.

Det finns billiga lösningar, men i princip kräver de dragkula på bilen. Vanligast är nog ett enkelt obromsat släp (några tusen begagnat) eller en ställning som man lyfter upp hojen på (kring en tusenlapp begagnad). Vill man kan man säkert hitta en billig buss, men de kan kräva hur mycket jobb som helst för att man ska känna sig trygg med dess funktion.

Nödvändig utrustning för kroppen

Slarva inte med skydden! Som vanligt gäller att priset är en indikation på kvalitet.

Här är vad som behövs för att du ska kunna köra enduro på ett sådant säkert sätt som möjligt:

  • hjälm
  • crosstövlar (så hårda som du kan ha)
  • Överkroppsskydd, antingen en ”jacka” eller lösa skydd (väst för mage och axlar + armbågsskydd)
  • knäskydd

Sedan kan du komplettera med nacksskydd om så önskas, där finns två varianter: en enkel relativt billig ”krage” och en avancerad som går ner för rygg och hals (exvis Leatt Brace).

Att meka eller inte meka

I denna sporten så är det nästan obligatoriskt att skruva en del själv, annars blir det både dyrt och drygt. Man behöver inte vara något geni med verktygen, men tar man saker lugnt och metodiskt så klarar man mycket! Vill man ha en hoj som funkar som den ska och som man kan lita på så handlar det om ett antal timmar med service och underhåll. Räkna med att få skruva! Man ska ha lite koll på motor, ram, fjädring etc så att det lirar som det ska. Om man slår ut det så handlar det säkert om en timme service per två körtimmar, där i trakterna. Det går inte att bara ta ut hojen, slanga aset, och sen köra in den i garaget igen. (varje gång). Har man koll på hojjen, sparar man pengar! Vissa grejer lämnar man bort men mycket gör man själv. Exempel: Kränga däck och laga punka tar väl cirkus en timme för den som inte har varken speciellt brått, eller är så erfaren. Lämna på firma tar ungefär samma, om de har öppet och tid… Detta låter kanske jobbigare än det är, men det är lugnt bara man räknar med det.

Köra lagligt, träning och licens

Man behöver medlemskap i klubb. Sedan tillkommer allt som oftast en träningsavgift. (Exempel: för FMCK Malmö kostar medlemskapet 200:-/år plus träningsavgift 160:-/år)

Licens (behövs oftast inte för träning). Dessa löper över ett kalenderår, så därför skaffar alla i början av året. Är man sent ute på året så kan man skaffa en ”oktoberlicens” som är likvärdig men billigare. Har man ingen licens alls brukar det gå att lösa engångslicenser vid tävlingar och då kostar den runt 400:-
Nedan från SVEMO’s hemsida.

Enduro
12-16år Ungdom 800:-
15-23år Junior 1100:-
24-65år Senior 1350:-
15-65år Elit 1650:-

Baslicens
16år- Träning/
Enkl.tävl. 1000:-

Priser/tillfällig licens:
Enklare tävling 250:-
Enklare tävling ungdom 100:-,
Nationell tävling 400:-
Nationell tävling ungdom 100:-.

Baslicensen är nog inte många som kör med eftersom senior kostar nästan lika mycket.

Att tävla i enduro, så går det till

Tävlingar i enduro delas upp i tre kategorier:

  • Typ I
  • Typ II
  • TypIII

Bra nybörjartävlingar: GGN, Stångebro, Ränneslätt, alla typ