SOE@Tuareg 2009

Hasse Jiredal, (Hasse) KTM 660 Rally 00, också sliten 2 barnsfarTuareg 2009

17 Mars – 2 april, varmt

Tre Dagar i Transit (sett ur en mekanikers ögon)

Bakgrund

Idén till denna resa kommer från Ronnie Byström. Han har haft en dröm om att åka mc och följa Paris-Dakar rallyt genom öknen på sin egen hoj. Sen dök en tanke upp om att köra en tävling själv. Frågan gick till Hasse Jiredal om att åka med och köra Tuareg Rally. Micke Lövqvist (jag) fick frågan om att följa med och köra service men det handlade om kostnader. Ronnie och Hasse frågade Jonas Thörn som sa ja till att följa med på resan och då gick det ihop ekonomiskt att åka ner med egen bil. Resan har varit på gång länge och det har varit gott om tid att förbereda sig men underligt nog skruvas det in i det sista och saker prioriteras bort. Ronnie införskaffade en Ford Transit som det plockades in ett baksäte i och lastväggen flyttades. En liten miss i mätningen hade gjorts så hojarna fick skruvas isär mer än det var tänkt.

Tisdag 17/3

Dagens sträcka är 600 km lång norra Sorunda – Trelleborg

Påbörjar resan till Marocko. Idén var att vi skulle komma iväg från norra Sorunda kl 13.00. Det blev senare. Micke plockades upp 15.30 i Södertälje. ärjan vi skulle åka med gick från Trelleborg 22.45. Resan till Trelleborg gick bra. Vi hörde missljud från den nymonterade fläktremmen. Saker vi skulle ha gjort men inte hann innan vi åkte var att kolla oljan i motorn och att det fanns luft i reservhjulet.

Onsdag 18/3

Dagens sträcka är 1200 km lång Rostok – Östra Frankrike

Färjan kom iland 06.15 i Rostok för att påbörja resan mot Spanien med ca 280 mil framför oss. Vi är utrustade med tre GPS;er och känner oss trygga med det. Problemet är att de vill olika. De kommer med tre olika förslag så chauffören sitter och singlar slant om vilket vägval han ska göra. Vi bestämmer oss för att använda chaufförens egen (Mickes) GPS bara. Vi kollade oljan efter 30 mils körning. Vi kör i ca 3 timmars pass för att inte bli allt för trötta. Lunch och fika med jämna mellanrum under dagen som slutade i Frankrike efter 120 mils körning. Kvällen avslutades med en middag på en lokal restaurang i ett industriområde och natten vart på ett ”exklusivt” Formula 1 Hotel med lite av Mariapol känsla.

Torsdag 19/3

Dagens sträcka är 1200 km lång Östra Frankrike – södra Valencia

Uppstigning 06.00 och i väg 06.30 för att hitta ett frukostställe. Dagen började med 160 mil kvar till målet. Det var frost på marken när vi startade dagen. Framåt eftermiddagen när vi kom till Spanien var det 28 grader varmt. Vi hade passerat lövsprickningen på sin väg norrut. Det är väl en och en halv månad kvar tills den är i Stockholm. Det blir att söka i trunken efter kortbyxor, vi som har dem med (Hasse var utan). Under morgondagen ska vi försöka att hitta kartor över Marocko och ytterligare en kompass. En köptes in på ett matställe. Vi började läsa reglerna och konstaterade att det saknas utrustning som kompasser, kartor och tändare. Försöker att komma underfund med hur GPS’n fungerar. Missljudet från fläktremmen är tillfälligt åtgärdat med 5.56. Det är remmen som gnisslar. Jag ska åtgärda problemet genom att dra in en slang i hytten och koppla på sprayburken. Jonas kör och svär över bilisterna i Spanien. Han är van med Stockholm trafiken som tydligen är mycket bättre. Hasse har kommit på att man måste slicka på fingret för att kunna ändra meny på GPS:en. Är det sant undrar vi andra? Vi har kört nu ca 110 mil så nu är det bara 50 mil kvar till Almeria. Det är som att åka till Sälen fast varmare. Kvällen avslutades på IBIS Hotel i Valencia med middag och planering för tävlingen och inköp av det som inte vi fick med hemifrån.

Fredag 20/3

Dagens sträcka är 500 km lång Södra Valencia – Framme i Almeria

Uppstigning var efter behov men frukosten planerad till kl 07.00 med avresa kl. 08.00. Avresan blev försenad med 12 min på grund av att Jonas inte hittade sin plånbok. Det kändes som om vi var framme. Det var ju inte så långt kvar bara 50 mil. Ronnie hade en god dröm att nu släppte Olle Olsson oss i våra egna armar. Vi vart lite skärrade och undrade hur det skulle gå för oss (ler). Hasse har sökt efter en Stuvstakänsla (liten förort till Stockholm). Vi hittade det när vi stannade för att fika. Vi andra tyckte mer att det liknade en normal spansk vägkrog. Vi var framme i Almeria ca 14.00 och började söka efter ett hotell. Hotellen som var rekommenderade var lite för låga i tak för vår bil. Spanien är vackert land med lite annorlunda natur mot Sverige.

Det vart spaning ut genom rutorna och vi hittade fina endurospår efter vägen som det misstänktes att dom spanska åkarna åkte och tjuvtränade på. Jag åkte in till stan för att komplettera en del av det som saknades och mat och dricka. Jag köpte också present till flickvännen. Jag lyckades förklara för en icke engelsktalande bokhandlare att jag ville ha en bok om bokbindning på spanska. Med god vilja och bra personal så lyckades det uppdraget. Vi träffade en kille på en spanskreggad KTM 990 som vi började prata med. Vi undrade om han skulle var med på tävlingen och vi pratade en lång stund på engelska sen undrade han var ifrån vi kom och då föreslog han att vi kunde fortsätta vårt samtal på svenska. Killen var född i Turkiet men hade bott i Stockholm i många år tills han träffade en spansk tjej som bodde i Sverige. Dom har flyttat till Kanarieöarna och jobbar som fastighetsmäklare där och förmedlar hus och lägenheter till svenskar. Vi hittade ett hotell lite utan för stan som hade ett garage som det gick att ställa in hojarna i under natten till söndagen när starten skall gå. Det var ett hotell med lite Stuvstakänsla så Hasse kände sig nöjd. Det har varit en del diskussioner om avföring och dess konsistens och hur viktig den är. (Är det ett ålderstecken eller ett sundhetstecken?)

Lördag 21/3

Sovmorgon. Vi vaknade 8.30, upp och äta lite frukost bestående av vitt bröd och marmelad. Vi for i väg till en bensinmack vi sett efter vägen och frågade om det var ok att stå där för att plocka ihop hojarna. Vi började kl.10.00 och 4 timmar senare var vi klara med hojarna. Det flöt på bra och kändes skönt att få dem klara inför morgondagen. Jag vände ett av dom felmonterade däcken på bussen till rätt rotationsriktning. Trippmätare kalibrerades och lufttrycket är optimalt inställt inför tävlingen. Lunchätning vid 15.00.Jag tänkte ta en tur in till Almeria i kväll och kolla in kvällslivet. Jag passade på att sanerade min kropp då det fanns badkar på rummet. Mycket skönt med en middagslur. Det kändes som riktig lyx inför en tävlig. Det kanske känns igen att jobba in i det sista för att hinna få ihop allt för att hinna till start. Varför skall det alltid vara så?? Ofta dåligt med sömn…… men inte den här gången. Hotellet har ett garage som det gick att ställa in hojarna i som känns rätt säkert. Det bar sedan av in till stan där vi tittade runt lite och käkade en middag vid ett hotell där många av dom övriga deltagarna bor. Mycket Stuvstakänsla med dragspelorkester, allt enligt Hasse. Vi var hemma vid 23.00 för sänggående.

Söndag 22/3

Dagens sträcka är 200 m lång från besiktning till färjan.

Sovmorgon till 8.30. Frukost på hotellet och Jonas vart avundsjuk för att jag lyckades beställa en skink- och ostsmörgås när han fick en med marmelad. Stödköp i affärerna runt hotellet och vi fick tag i det vi saknade. Vi körde ner till hamnen där hade det börjat dyka upp en del bilar och hojar. Jonas hade problem med sidotanken men det löstes det också. Gick upp till stan för ytterligare stödköp. Det var en dag av väntan och vi pratade med de andra deltagarna. Många hade köpt ett kit där de fick sin hoj nerforslad. Det var bara att sätta sig på flyget, ta in på hotellet, gå ner till hamnen och besikta hojen. Det fick inte stå några lösa hojar på båten utan allt lastades på släp eller lastbilar för de som inte hade egen transport. Vi fick ställa våra hojar på ett släp. Det var lite för mycket jobb med att skruva isär dem igen för att skruva ihop dem i morgon igen (vår felmätning av lastutrymme på transiten). Det var genomgång vid 17.00 av vad som skall ske under tävlingen. Det ställdes fram lådor med mat som vi skulle ta med oss inför morgondagen. Det var dags för ombordkörning på färjan och man tror att det skall var frid och fröjd. Hasse, Jonas och Ronnie fick gå ombord men när jag skulle köra på bilen så hade det blivit någon miss. Vi hade blivit tilldelade biljetter som jag delade ut och någon miss vart det så Ronnie fick min biljett så dom ville inte släppa ombord mig. En del jagande med dem som arrangerar och försök att få kontakt med Hasse. Han hade vidarekopplat sin telefon så jag fick prata med hans flickvän, trevlig i och för sig men inte i det läget. Som tur var hade Ronnie sin telefon på så rätt biljett kom fram till slut. Jag såg framför mig hur jag skulle bli sittande i Spanien och vänta på att de skulle komma tillbaks med stora leende och jag hade missat Marocko. Pålastningen på båten är inte vad man är van med, den tar lite tid jämfört med vad man är van med hemifrån. Nu är det läggdags och båten gungar så vi får se hur morgondagen känns.

Måndag 23/3

Dagens sträcka är 400 km lång Nador till Missouri Uppstigning kl.06.00 efter en dålig nattsömn. Frukost på båten. Beställde 3 st skinka- och ostfrallor som värmdes. Jag trodde att Jonas skulle bli glad men tyvärr var det fårost så lyckan var inte långvarig men det löste sig ändå. När färjan landade var en del av ekipage väldigt tidiga med att starta upp för att få upp trycket i bromsarna. Dieselbilarna skapade en härlig avgasdimma på däcket. Glad för att vara i Marocko. Det började med att jag stod i fel kö en timme som upplöstes och nu var det bara att ställa sig i rätt kö en timme till. Det var utdelning av tidkort så det var bara till att starta. Hasse hade problem med sin bakbroms som tog för långt ner, lite justering så var det löst. Jonas, Ronnie och Hasse gav sig iväg på sin specialsträcka och jag tog bilen för att åka till Missouri ca 35 mil. Det var mycket vackert landskap och det stod poliser i varje gathörn och visade vägen. Det var lite tråkigt att se i detta vackra landskap alla plastpåsar som blåser omkring och fastnar i träd och buskar för stör lite av den fina landskapsbilden. Dom hade många fartkontroller med spikmattor om du försökte ta en annan väg än vad som var tänkt. Jag är fascinerad av tystnad så jag stannade flera gånger på vägen till Missouri för att lyssna på tystnaden. Det var kontrast emot vad som var i bilstereon, Rammstein på hög volym. Nu är jag framme och fått en bra plats, tältet är uppe och jag hittade en kall öl i baren. Den satt inte fel.

Det var målgång vid ca 18.30. Första enduroprovet var en ravinåkning. Jonas gjorde fel spårval så de fick hjälpas åt att bära ner hojen. Nästa enduroprov var en stenbacke som var full med hojar så det var lite svårt att köra upp mellan de fastkörda hojarna. Det kändes inte speciellt svårt annars. Asfaltåka en bit, inte så roligt. Det var lite rörigt i starten så det hanns inte med alla kontroller. Vi har lite att lära om hur det går till. En sträcka ströks för att det var för högt vatten i floden. Ronnie hittade en rolig sträcka, tittade bakåt och såg att Hasse och Jonas var med. Någon mils felkörning och de var inte med. Efter efter ca 10 mil så stötte dom på varandra till slut. Jag var förvånad att de var så pigga vid målgång. Jag hade förväntad mig ett par lik som inte skulle orka förflytta sig själva. Det blev middag på hotellet. Efter lite nattmeckande så det blir sänggång framåt tolv. Jag ser fram emot en ny dag med 40 mil i Atlasbergen och en del sanddynor.

Tisdag 24/3

Dagens sträcka är 400 km lång Missoure till Mersouga

Jag steg upp 7.30 2.5 tim efter de andra. Jag var lite trött. Dom for iväg från hotellet vid 8.00, lite frukost för mig och sen var det till att börja plocka ihop för vidare resa. Det var ett mycket vackert landskap som färden gick idag över Atlasbergen. Jag var nästan uppe på 2000 meters höjd. Stannade och tankade då kom en av dom Italienska servicebilarna. Det stannade en holländare på hoj. Det visade sig att han hade en svensk pappa och hade varit mycket i Sverige så vi tog en fika tillsammans. Italienaren skulle till CP2 och jag tänkte hänga på men tappade bort honom på vägen så jag fortsatte till Mersouga. En mycket vacker plats. Fint hotell med pool som jag tänker prova. Vi ska vara här i tre dagar så det blir väl till att ligga vid poolkanten med en paraplydrink och vänta på de andra.Det är frågor från mina reskamrater om vad jag har för skostorlek. Jag misstänker att de vill skicka ut mig i spåret så att vi kan byta plats vid poolen. Blev stoppad flera gånger av polisen. Dom var nyfikna på vem jag var och varifrån jag kom. Jag kör med 2 svenska flaggor på takräcket. Då är man stolt över den svenska flaggan. Nu är jag på plats fått upp tältet, fixat lite med bilen och tagit mig en dusch. Det var skönt. Här fanns det bara kallvatten och på förra stället var det svårt att få kallvatten. Det dyker upp mycket hjälpsamma killar här och har mycket att erbjuda. Nu har jag fått mig en kall öl i den underbara värmen. Tre stycken på hoj kom tillbaks med stora leende på sina läppar. De är fortfarande pigga efter åkningen men lite trötthet finns det. Det har varit en bra åkning idag.

Lite felkörning idag då Hasse kom underfund med hur GPS:en fungerade när man började närma sig check points. I nformationen för morgondagen var att det inte går att tanka på någon bensinmack och då insåg vi att vi inte hade tillräcklig med bränsle. Jag fick tag i en kille på hotellet som skulle visa mig var det gick att få tag i bränsle i den lokala byn. Det var en liten butik med ett hål i väggen där det fans 2 st 200 liters fat med diesel och bensin. Det måttades upp i 5 liters vatten flaskor och tömdes över i våra dunkar. Middagen vid 22.00 var hyfsad. Jonas har problem med sin GPS. Han får lägga in alla sina check points manuellt medans Hasse och Ronnies GPS fick informationen nertankad direkt i sina GPS:er vid start. Jag hjälpte Jonas med hans roadbook. Det blev sent innan vi var i säng. När vi var på väg till tältet såg vi nattvakten, en liten skinntorr farbror med en stor knölpåk, så då känner man sig trygg.

Onsdag 25/3

Dagens sträcka är 250 km lång Mersouga

Vaknade till av en böneutropare på långt håll. Den tyska arrangören har en egen böneutropare för väckningen på morgonen. Den består av att en låt av Rammstein spelas på högsta volym. Jag tycker om det men inte mitt ressällskap. Det blev en gemensam åkning ut till serviceplatsen. Det var inte lätt att hitta dit om man inte hade vägvisare med sig. Mitt i öknen så dyker det upp folk från ingenstans. Det kom helt plötsligt en man på cykel. Öknen lever. Det är svårt att tro det när man tittar ut genom bilrutan och ser bara sand och sten. Det blir en lång åkning idag för killarna i sanddynorna. Jag saknade min keps och började söka efter den i bilen. Ordningen börjar att bli kaotisk. Jag hittade den inte så antingen har jag slarvat bort den eller så är det någon av dom hjälpsamma killarna som tyckte att dom behövde den bättre än mig. Jag hoppas att jag hittar igen den!Det vart en lång väntan idag. Det var inte så många som dök upp. Ronnie kom och hade 2 minuter tillgodo. Han hade haft lite strul med en kylarslang som släppte så det vart lite skruvande med det. Dom tappade varandra rätt tidigt under körningen. Hasse och Jonas gjorde sällskap. Det blev många fastkörningar. Hasse lyckades köra ner i en stor grop och försökte att ta sats för att komma upp ur hålet. Gropen döptes till dödens grop. Jonas fick ta över när inte Hasse orkade längre. Dom kom in försent för att få ge sig ut på nästa sträcka Ronnie var för sen till sista checkpointen så det vart till att åka mot campen. Det vart en hyfsat tidig dag så det har funnits gott om tid att gå igenom hojarna inför morgondagen som enligt utsaga skall vara den tuffaste dagen. Jonas sitter och lägger koordinater på sin GPS och får kramp i handen. Det verkar vara tuffare än själva körningen.

Torsdag 26/3

Dagens sträcka är 250 km lång Mersouga King Stage Åkningen var som en fyrklöver med checkpoint i mitten med masstart. Idag var det som vanligt väckning till Rammstein. Njutningsfullt. Frukost och lite fix innan det vart det var dax för start. Starten var bara ett par kilometer bort från hotellet. Starten idag var Le Mans-start. Först släppte dom i väg bilarna. Ingen hade riktig koll på var dom skulle köra. Jag hade hittat en bra plats för att ta bilder men det var i deras spår det vart lite spännande mellan bilarna. Starten för hojarna vart nästan 45 minuter senare för det var turister i sanddynerna. Killarna kom iväg i mitten och det har flutit på bra för dom. Det var fyra specialsträckor idag. Den första var lång sen vart dom kortare och kortare. Hasse och Jonas var nöjda efter första etappen Ronnie gick in på den andra etappen men tappade kylarslangen för andra dagen i rad.Jag stötte på en mycket trevlig engelsman som gjorde mig sällskap i depån. Han hade åkt BMW GS 1150 från England. Jag föreslog att han skulle ha några bilder när han kör i sanddynorna. Kör upp i en liten sanddyna och tippar hojen efter 5 meter gräver ner bakhjulet för att få lite effektfullare bilder, som tur var det bara några meter till fast mark så det gick bra. Det fanns inget intresse för att prova Tuareg från hans sida. Det vart lite service på hojarna. Fixade till Ronnies slang. Jonas nöter bromsbeläggen på ett konstigt sätt. Hasse fick bakbromsen att låsa sig ute i sanddynorna. Han var orolig att det var problem med motorn för den orkade inte som den skulle. Släppte trycket bak i bromcylinder och det bara ångade ut bromsvätska. Alla tre är mycket nöjda med dagens åkning. Pratade med henne som höll i det Japanska teamet. Hon hade varit i Sverige på skidresa i Dundret.

Fredag 27/3

Dagens sträcka är 80 km lång Mersouga

Rundbana 20 km per varv checkpoint på toppen av en dyna Lokala ungdomar var inne med bil tidigt på morgonen och tutade och varvade sin bil för att få lite reaktion. Först trodde jag att dom hade en ny väckningsprocedur som tur var det inte så utan fick en underbar låt av Rammstein så morgonen vart lyckad. Dagens övning är rundbana med checkpoints varav två av dom finns på toppen av ett par höga sanddynor. Det har blåst kraftigt hela natten och det blåste kraftigt under dagen. Jag har suttit och tittat på det på håll. Det är inte så många som kommer upp och då är det bara att gå sista biten för att få signatur i tidkortet. Det fins olika sätt att parkera sin hoj på men dom flesta ligger ner och en del med framhjulet neråt. Det är kanske för att det är det man skall. Det började att bli ont om bränsle så jag åkte iväg för att tanka. Det var slut på bensin på flera bensinmackar. Hasse och Jonas körde 4 varv och kom upp till toppen där sista checkpointen var. Ronnie hade inte ork till sista backen. Han tillbringade ett par timmar på muggen mitt i natten. Jonas blev utan bränsle på en av sträckorna men köpte 5 liter av en kille.På eftermiddagen började det att regna ordentligt. Hasse vädermakare sa att det bara skulle komma ett par droppar men det var en störtskur i 24 timmar. Jonas tittade upp på himlen och sa att det nog var på väg över då kommer det världens åsksmäll. I natt vet vi inte hur det blir med sovandet. Tälten vi sover i är inte så täta så vi lyfte in våra madrasser i bilen. Jag försökte vara duktig och skulle lyfta upp preseningen och lyckades välta kaffepannan full med vatten. Men efter ett par timmars regnande så spelade det inte någon roll. Det är bara en fin jättehal plan utan för bilen. Hasse var övertygad om att han tog starten. Jag hade fotat och det såg annorlunda ut på bilderna än vad Hasse trodde. Vi hyrde 2 hotellrum för att slippa regnet. Taket var inte tätt men det regnade inte in lika mycket som i tältet. Jag och Ronnie for in till byn för att köpa lite presenter. Ronnie tyckte att jag skulle köpa en strutkostym med tusen och en natt känsla, provade med turban och allt.

Jag köpte ett par snabelskor till min bror som Ronnie köpte också. Jag behövde ha batterier till min kamera. Killen i affären hade ett par som satt i en radio. Vi provade dom men de var döda. Han sa att dom var för radio därför fungerade dom inte. Vi hade synpunkter på att det regnade in och dom skulle fixa det. Den idén var bara att glömma så vi fick ett annat rum och var jättenöjda för att taket var tätt. Vi fick flytta sängen mitt i natten för då började det regna in på Jonas sida. Senare fick vi flytta sängen lite till för då hade det börja regna in på min sida. Täcket var blött och sömnen blir som den blir en sådan natt. Ursäkten för att det regnade in, var att det var så många turister som varit på övervåningen. En skön ursäkt.

Lördag 28/3

Dagens sträcka är 400 km lång Mersouga till Missour

Hasses skur hade inte gått över ännu jag vet inte vad han har för definition på skur (24 timmar ihållande regn?) Jag trodde att Marocko var ett land med mycket sol och lite regn. Jag gav mig iväg mot Missouri. Det var mycket vatten på vägen. Det rann ordentligt över vägen så det var till att ta det ordentligt lugnt. Körde över ett vattendrag och tappade den nya skrikande fläktremmen. Som tur var hade vi tagit med den gamla remmen så det var bara att kränga på den i regnet. När bilen startades var den tyst. Glad över att hittat felet med den skrikande remmen men lyckan varade bara ett par mil men den här remmen skriker inte lika mycket. När jag har ca 10 mil kvar till Missouri fick jag telefon från Jonas som hade kraschat och knäckt styrkronan så det var till att bryta. Det var till att vända bilen tillbaka över Atlasbergen. 10 mil vart det att köra för att plocka upp Jonas. Vi baxade in hojen och körde tillbaka över bergen. Jonas tog starten, det finns inget bildbevis med Hasse och jag har inga synpunkter. Det var tungt i sand och lera men det gick fort i dynorna. Vid en flodpassage kom det enorma mängder med vatten som steg mycket fort. En bil hade vält i vattnet och chauffören hade kommit i kläm under bilen och troligen gjort sig illa ordentligt. Dom skulle passera en flodbädd som var torr men ser hur vattnet börjar komma så det vart bråttom och ta sig över. Vid en mindre flodpassage så tog Jonas fart för att ta sig över men missbedömde kanten på motsvarande sida. Det var en mycket tvär kant så det tog tvärstopp med framhjulet och Jonas for över styret och då var det slutåkt då styrkronan var av. Boilerpass var fullt av stora stenar i en ravin upp till checkpoint och vända för att köra ner kändes inte bra den sträckan. Mycket transportsträckor uppe i bergen och började det att hagla 2000 meters höjd. Det var mycket regnande hela dagen. Vi hade tänkt att försöka få ett hotellrum för att slippa sova i tält som inte håller tätt men det är inte säkert att det är tätt på hotellet. Tyvärr fanns det inget hotellrum men dom hade börjat flytta madrasser så vi slipper tält och hoppas på att det här hotellet är tätt.

Söndag 29/3

Dagens sträcka är 400 km lång Missouri till Nador

Det var mycket transport på asfalt på grund av allt regnande. (Färjan väntar inte) Hotellet var tätt så vi vaknade torra. Det var skönt. Hasse och Ronnie for iväg på sin åkning mot Nador och Jonas och jag tog bilen. Det var bara en resa med bilen till Nador. Det kom lite regn i dag med. Magen var lite i olag. Dom lokala toaletterna hägrar inte så jag satsade på en vända i naturen men det var lite brist på träd att sätta sig bakom. Jonas hotade att följa med för en fotostudio av en mage som är i olag. Oljelampan på bilen satte igång att lysa när jag släppte ner motorn på tomgång. Lite oroväckande när vi har en hemresa på 350 mil framför oss. Vi for in på en bensinmack och hittade något motsvarande till STP och efter ett par mils körning så slutade oljelampan lysa så då var det problemet löst. Väl framme i Nador så hittade vi en Pizzeria. Det var ett tag sedan vi fick sådan mat.Nu står vi för att komma på färjan. Det är kul att se dom fullastade bilarna som kommer från Europa med den lokala befolkningen. Bilarna är rätt vällastade. Det skulle finnas synpunkter från våran polis. Hasse tyckte att sträckorna i dag var typiska Dakarsträckor. Lite ivriga var dom på att åka så det blev en tur på en av dom strukna sträckorna. Ronnie vurpade på sin hoj när han såg vår bil utanför Pizzerian. Det var på asfalten, han kanske var ovan vid det underlaget? Det är svart på och blåser en hel del så undrar hur överfarten blir? Nu har vi kommit på båten, fortfarande lite rutten i magen men det känns som det är övergående. Båten är lite av samma standard som övriga Marocko t.ex att det saknas lås på toaletten. Sitter i restauranten på båten. Ronnie har fått ordentlig med mat och det börjas summera lite av veckan. Det är många ursäkter och förklaringar varför det inte gick som det var tänkt. ”Bara man hade gjort så och så då hade det gått så här bra”. Det kan nog bli bra med sjögång för det blåser en hel del. Det var skönt att lämna Marocko för den här gången. Man blir mätt på en del saker med tiden, exempelvis alla som vill sälja saker, mest sten och hjälpa till. Det var bra att prata svenska med dom för då försvann dom. Det var lite fest på båten hem.

Måndag 30/3

Dagens sträcka är 100 km lång

Framme i Almeria och det känns som lite mer ordning och reda genom tullen och avlastning av alla hojar för dom fick inte stå lösa på båten. Påklädning och förberedelse för start. Upptäcker att det är dåligt med luft i framhjulet på bilen så det var till att söka rätt på en däckverkstad som hittade en skruv i däcket. Jag misstänker att den följt med från Sverige (Sorunda) och hamnade så till med hjulet att det började att läcka. Köpte ett nytt oljefilter för det var en fundering om det var igensatt och därför lös lampan. Hasse och Ronnie gav sig iväg på sista sträckan på den här tävlingen. Det var ingen svår åkning utan fin utsikt och trevliga vägar. Dom hittade ett fik med Stuvstakänsla. Det var så trevligt där så Ronnie var in två vändor på fiket för backning.Vi for till hotellet och det var lite skillnaden mot det i Mesuga. En säng som var 3 meter bred, havsutsikt, stor balkong och en toalett som fungerar och ett badkar. Det känns så skönt. Hotellet vi bor på är 4-stjärnigt och var mycket billigare än hotellet i Mesuga som var – 4 stjärnor. Vi hade vatten på rummet men inte som man brukar vilja ha det. Det var målgång nere vid stranden och prisutdelning och en burn-out avslutning. Nu till det tråkiga och jobbiga med inlastning av alla saker och hojar. Av med framhjulen och sen var det stuvning för att få med allt. Det ser lite hopplöst ut när det ligger utspritt på asfalten. Så klart satte det igång att börja regna mitt i packandet med vi fick in allt till slut. Lite bildvisning på rummet i väntan på kvällens fest. En tupplur och ett bad så känner man sig som en ny människa. Middag med buffé och avslutningsfest på puben i hotellet med prisutdelning och mycket eftersnack. En kille fyllde år så hans kompisar hade ordnat en present till honom. Dom kom inkörande på hoj in på puben med en tjej bakpå. Han fick en avklädningsuppvisning. Det var en uppskattad show. Kvällen blev inte allt för sen för vi har en bit att åka för att komma hem.

Tisdag 31/3

Dagens sträcka är 1100 km lång

Uppstigning vid 7.00 med frukost på hotellet. Den var bra, fullmatat med allt möjligt gott. Vi kom i väg ca 9.00 för vår hemfärd. Bilen är rymlig inuti så man sitter bra. Vi kör våra 3 timmars pass så det blir ca 35 mil per pass sedan lite fika och käk vid bytena. Oljelampan började lysa vid ett tillfälle i Marocko och vi trodde att problemet var löst med STP och filterbyte. Jonas körde och lampan sätter igång att lysa det blir lite funderingar på vad problemet kan vara och så slocknar den efter ett tag av sig själv. Vi är som frågetecken över problemet? Inget missljud från motorn. Ronnie hade en talbok med sig som vi började lyssna på ”Arvet efter Arn” av Jan Guillou. Natten blir på IBIS Hotel.

Onsdag 1/4

Dagens sträcka är 1100 km lång

Uppstigning 5.30 för en snabb fika innan vi gav oss iväg hemåt. Vi gjorde ett byte och jag körde vidare för att stanna för lunch. Hasse tog över och tyckte att det lät illa om ena framhjulslagret. Vi stannade på en mack och rev isär för att konstatera att vänster framhjulslager var helt slut. Det högg när vi snurrade på hjulet. Ihop med grejerna för att hitta en verkstad. Körde någon mil i låg fart och hittade en liten bilverkstad och försökte förklara att framhjulslagret var dåligt. Han ville skicka oss vidare men vi förklarade att vi behövde ett nytt lager med armar och ben och lite rita på papper så förstod han vad vi ville. Han beställde ett lager och vi blev hänvisade till en gräsplätt där vi kunde hålla på. Isär med det gamla lagret och så var det att vänta på ett nytt lager.Vi led inte så mycket i vårsolen 20 + och en kopp kaffe med kaka i väntan. 4 timmar senare var vi på väg hemåt igen med 137 euro mindre i plånboken. Vi vart stoppade av en tullpolis in på en parkering och lite förhör om vart vi hade varit. Vi berättade om Tuareg och det kände dom till. Frågor om vi hade cigaretter, alkohol eller droger. Dom var mycket trevliga och intresserade av tävlingen. Dom berättade att Peter Hansel var i från en by i närheten av där vi vart stoppade. Körde fram till 23.00 och hittade ett motell med mycket sköna sängar, dom bästa hittills och inget regndropp från taket heller.

Torsdag 2/4

Dagens sträcka är 130 km lång

Uppstigning 5.45 frukost 6.00 och kom i väg mot Puttgarden kl.7.00. Målet är att köra hela vägen hem i dag. Vi gjorde ett stopp på bordershop för att hitta lite skaftning inför den rådande påskhelgen. Det vart lunch på färjan och det var bra för det stämde bra i tiden. Resan hem gick bra utan överraskningar och jag var hemma 22.30. Det var skönt efter en så lång tripp. Började att packa upp och hittade min keps som jag trodde att jag blivit av med brist på ordning????

Sköna ursäkter

  • Det var folk i vägen i backen när vi skulle upp
  • Det var för varmt
  • Förstod inte GPS.en
  • Folk rökte i backen
  • Träning med dubbdäck en gång på ny hoj var en bra utmaning för körning i Marocko
  • Sanden är för lös
  • Starten första dan var konstig
  • Tiden räckte inte till
  • Det var välsandat
  • Det var för backigt
  • Bromsarna låg på därför kom Hasse inte i mål samtidigt
  • Kylarslang lossnade
  • Material problem
  • Sand i ögonen
  • Jonas har inget att skylla på