SOE@Tuareg 2011

Team RRS @ Tuareg 2011

Mot toppen

hagenblad2

Plan B splittrat. Bodingers pluska kliade lite för mycket och han impulsade iväg till Dakar. Kvar stod Danne och jag med komplex. Var tvungna att göra något. Drog igång cirkusen igen och vi sågs i min trädgård i somras. Väl där hade inte Danne och jag bestämt oss och vi fördelade om rollerna lite, men annars samma koncept, dvs alla tar en uppgift och mailar allt som händer kors och tvärs. Anders Berglund chef denna gång och en nystartad jippofirma vid namn Scandinavian offroad service från Karlstad ville med. Danne och jag bestämde oss lite senare att haka på och sedan övertalade jag Anette att också följa med. Hemma satte jag igång ett allvarligt minitornsbygge och Anette kom ner och mekade sin hoj.

Lade ner säkert 50 timmar att bygga tornet och få det bra. Femte versionen fortfarande inte ok, men fick duga. Samma versionsnr på bromsslangsringen som fortfarande tar i packremmar vid lastning. Skit i det, någon gång är det bra nog. Zebratemat utökat med glasögon, framkåpa och fälgsidor. Grymt sexigt. Lade till krigsmålning för att den skall bli extra snabb. Resten i gänget spårade ur på riktigt och byggde Dakarklassade vrålåk till höger och vänster. Jiredal självklart först och värst med en offroadares våta dröm (om den bara hafr ränder då). Laget grymt bra på att jaga sponsorer och vi fick in en hel del till resan och ställde även ut på MC-mässan, där vi kaxigt sade att vi siktar på pallen. Mest på skoj och för att när vi sade topp 10 förra gången gick det ju vägen. Lastade prylarna i Örebro en vecka innan rallyt och träffade resten av laget.

Team RRS Tuareg 2011:                                                                                 rrs

Anders Berglund – TeamC, däck, kläder

Mikael Berglund – hotell

Carl Hagenblad – IT, verktyg

Daniel Sawano – IT

Viktor Flacking – försäkrning

Johan Selleskog – nödbloss

Björn Jansson – släpkörra

Joakim Hultqvist

Björn Nygren

Martin Götlund

Björn Magnusson

Anette Östelius

Mattias Eriksson

 

Mekar:

Peter Hellekant

Mattias Karlsson

Mikael Nilsson

David Åkerskog

 

Stockholm – Almeria

Resan började med att Jag och David tillsammans med Mattias E åkte till Arlanda och flög ner till Almeria. Där satt Peter och Mattias och drack cervesa och vi spenderade kvällen med att dra ut i kvarterskrogen. Dagen efter hade vi lagt vantarna på hela infarten till hotellet och panikfipplet tog vid. Björn Nygrens hoj lät helt fördjävligt, Anders hade en lång att göra-lista och Micke passade på att trimma med ny CDI. Jag och Danne tog en provtur och letade sedan upp en lämplig resturang. Blodiga biffar och mer cervesa gjorde susen senare på kvällen. Dagen efter var anmälan och jag tog med Anette genom allt fippel och papper. Gick kanon och kändes helt rätt. Enligt tradition käkade vi oss proppmätta på Burger king och köpte med till morgondagens frulle. Allt kändes mer som rutin nu, och det är ju skönt att slippa oroa sig. Vaggades till sömns och sov som en klubbad säl.

Dag 1: Nador – Missour

Uppe med tuppen vid 5 okristlig tid och lastbilen spydde ur en flod av lådor hojar och kläder i Nadors hamn. Drog i mig en kall dubbel whopper och mådde kanon. Jag och Danne drog iväg så fort det gick, för att undvika pöbeln i ravinerna.

På vägen dit fick jag en tennisbollsstor sten på handleden så jag ville spy i hjälmen, som en öm smekning, helt underbart. Var några av de första i ravinen och drog igenom stället vi fastnet tidigare, rätt smärtfritt. Vurpade fyra gånger bara i första ravinen och Danne eldade upp en ventilationsslang på sin motor. Jag gnisslade tänder över min körning, och sedan lagade vi slangen med soppaslangen vi har med oss. Efter denna shake-down gick allt som smort och vi körde på. Mycket damm bakom bilar, men inga direkta problem. En specialsträcka idag med lite knepig navigering gick bra, och vi kom fram tidigt till Hotell Baroudi i Missour.

svarvJag gav mig fan på att laga Nygrens frihjul och ritade en lapp med en svarv och fick sedan skjuts av Mohammar, en snubbe som kände hela byn. På en timme hade jag blandat in 10 pers, putsat ur reporna i frihjulet, köpt en plastbalja att bygga en kedjesläpa av till Mickes hoj, besökt järnaffären, svetsat stag till Johans RD-torn, köpt skruv, samt varit i två garage och kollat deras hojar. Allt tog en timme och kostade under 100 spänn. Marocko äger. Mattias E skadad efter att kört ner i ett hål i vägen och mådde pyton. Resten av kvällen snackade vi skit och drack pilsner med Britterna.

Dag 2: Missour – Merzouga

Reiner och kompani spelade extra hårt Die Sonne för att markera den vite mannens närvaro i arablandet. Minareten hade dock företräde. En Tuareggrogg på två resorb och en treo i snyltkåsa standrardstart för rallyt smakade kanon till frukost.

Första noten var på en special och direkt ner i en flodfåra med lösa stenar och omedelbart missade vi en GPS-punkt. Nollade och körde sedan snabbt och felfritt, jagade Kaiser, en snabb djävel som vunnit massa år, och har eget serviceteam. Gick kanonbra och vi kom ikapp honom på enduropartierna. Efter en dold kontroll kraschade jag min hoj på mitt hemsnickrade torn, men gick att fixa provisorikt med buntband och tejp. I mål före Kaiser och det kändes grymt bra. Plan B tar inte hänsyn till hängselbredd, elitmeriter eller budget. Drack kaffe i Guercif och mådde kanon. Vid ett stopp ute i obygden dök en stackare upp och såg halvdöd ut. Vi gav han en torkad korv och vi fick ett svart leende av alla fyra tänder tillbaka. Han frågade Mu? Med handflator och axlar upp visar vi ”ingen aning”. Halal? -Samma svar. Han tänkte lite och åt ändå. Marocko har lite klyftor att jobba med helt klart. Sista specialen var en snabb navigering med massa bildamm. Nära klota i över 100 några gånger när vi ville om bilar, men kom fram till sanden och var snabbt i duschen och sedan I baren. Plan Bs plan funkar. Ju snabbare på sträckan, destå snabbare i baren och mer vila. Inga problem. Kollade mitt torn och hela smällen togs upp av två skruvar. Bytte dessa och som ny igen. Mitt egetdesignade torn får MVG. Mest glada miner överallt. Mattias kände sig kass och hade lånat ut hojen till David, som nu officiellt kört ökenrally.

Dag 3: Merzouga turistkörning.

 

roadHela dagen en lång special med massa navigering och miljöbyten hela tiden. Stod i andra startled och drog igenom en erg med mjuk sand. Ganska snabbt uppe och drog hela fältet med bra navigering och högt tempo. Norr om Merzouga gjorde vi några missar och letade vägar, under tiden stack Kaiser som ett skott. Fem kilometer från tankningen dör min hoj. Lägger den på sida och kör en mil till, dör igen. Försöker slanga soppa ut ur Dannes nästan lika tomma tank och får igång den. Kör försiktigt, men hojen dör igen nån kilometer från tankningen. Skickar Danne att hämta soppa och han drar iväg. Han får soppatorskt och får lägga hojen ner och kör fram på ångorna. Jag ser lite soppa i filtret och blåser in det i förgasaren med munnen, och kör i mål, ordagrant på ångor. Snabb tankning och en flapjack senare är vi iväg och kör felfritt i mål. Lite deppiga att vi nu har tappat 20 min på strul och hoppas vi är kvar på topp tio. Kränger däck som tröst och badar i poolen. Många har haft en tung dag här och trötta ögon hela kvällen. 70 hojar bärgades av Orga under dagen, så inte helt enkelt asså.

Dag 4: Königetappe.

Hela dagen en special med bara sanddyner. 200 km fågelvägen mellan GPS-punkter.

Börjar kanon, när vi inser att vi klättrat till tredjeplatsen. Två dagsmål: Ta Le mans-starten och köra som svin hela dagen. MC4 med hårstrån kvar på min zebra-fälg och jag kände mig djääääävligt snabb. Står och hoppar och glor på start-tysken i vad som känns som en evigkeit tills han släpper flaggan. Kutar till hojen på en explosion av adrenalin, hänger över styret, trycker på knappen och hälar i tvåan, full gas och dumpar kopplingen. Starten är min, mål ett – check. Danne och jag kör ett ”lugnt” varv och ökar gradvis. Flyter på bra, känner oss på g och det går smidigt att köra. Sand är så grymt kul att köra och jag bara njuter. Tankar mellan varje varv och kastar i mig något att äta. Troy häller hela ryggen full av vatten, som jag tror är för att djävlas, men blöta kläder svalkar bra i hettan. Sista varvet börja nöta ner oss, men det märkas bara vid stopp. Yr i huvet, men som alla andra saker dämpar adrenalinet detta. Kör i mål och mår lite illa. Grymt nöjd och med energi kvar. Jag vill ut igen, men lika bra att det är över. Danne och jag kanon, förutom att han har fått ont i halsen och låter som Christer Pettersson, men funkar under körningen. Inget hångel asså.

Dag 5: Dunerace.

Kort lekdag med fyra toppar som tas fyra varv 20 km vardera.

Känns stort att stå på första startled med eliten. Kör ett ”lärovarv” och finlirar varven. Sandvägen bakom ergen går snabbare nu med styrdämpare och alla styrstoppsslag i 120 är borta. Går som fan och vi varvar folk redan tidigt på andra varvet. Sista kontrollen på toppen av stora dynen är flyttad till högre ställe med grymt brant backe. Kommer upp och Danne måste kuta upp hihi. Stämplar in som tvåa och kläcker varsin Stork som vi kört med i ryggan. Livet känns inte svårt just nu. Åker och tankar och kör upp och ner några gånger. Förra året hoppade Bodinger över dyntoppen utan att berätta det och jag har irriterat mig på det ett år, men nu äntligen har jag ett fett foto på det. Tar med David på dynlektion med Mattias kawa och drar sedan till poolen. De trötta människorna är utbytta till pigga glada avbytare och vi snackar skit resten av dagen. Vi ligger nu två i totalen.

Dag 6: Merzouga – Missour.

Vaknar kl tre och gråter. Känns överväldigande overkligt bra. Sover som ett barn efter den obligatoriska pinkpausen. Vaknar upp, fipplar och åker till första startled igen. Precis innan säger David ”Calle, rör inte oljenivåskruven, den känns dålig”. VAD? Säger han nu? Låser den utifrån med silikon och drar iväg. Målet är nu att bevaka andraplatsen, så snabb och smidig körning (i 130 blås). Kör bra, nästan inga problem och vi ser att vi ökar avståndet till trean Martin Fortyn, också med eget team och kört Rallyt 12 gånger. Drar vidare till Boiler pass, som tyskarna älskar och alla andra hatar. Lösa sten och svårt, men vi forcerar. Danne välter sin hoj när inte fötterna räcker ner och punkterar kopplingskåpan. Det blir en naturlig lunchpaus vid toppens vakttorn. Lagar med kemisk metall och käkar en äcklig korv med mögelost i. Kaffe i Errachida och jag ser att min hoj läcker olja. Jahapp, då börja vi fipplet då. Köper olja och fyller på, men iom detta är nu nivåskruven obrukbar. Hittar snabblim och låser skruven med, men måste tänka på den skiten istället för att njuta av platserna. Fan också. Jagas av regnet hela dagen, men klarar oss fram till Missour. Där ryker kåpan av, jag borrar ur och drar i en rostfri stålgänga, lagar även min vattentank som spruckit av allt slangande, samt lite andra småfel. Primära felet var packboxen runt utgående axeln. Bytte den och o-ringen innanför som Viktor hade med sig. Brukar vara mycket mek i Missour då hojarna fått gå ett bra tag. Fick en slangklämma av Kaiser och hojen är uppgraderad. No problemo. Danne ger mig några spydiga kommentarer ang att fippla bort barhänget. Under kvällen får vi höra att britten Michael Tompkinson komprimerat ryggkotan precis som jag gjorde 2008 och ligger på sjukan. Inte kul alls.

Dag 7: Missour – Nador.

Direkt en special med enduro och sedan fullgassträckor. Denna gick helt felfritt och vi ökade några minuter till ner till Fortyn. Glider norrut mot Nador och sista specialen. Här var det lite problem att hitta och vi letar kanske 5 min här. Drar i mål och nu är typ rallyt över. Frågar ORGA vad ”No rest at Mc Donalds” egentligen betyder och vi får en deadline till kl 4. Danne verkar inte fatta allvaret, kör som om det vore begravningskortege, och jag drar om och drar oss till resturangen strax efter 3. Livet leker igen efter två big mac. Ner till tullen, byter om och dricker bärs på båten tillbaka till Spanien. Sover med blöt handduk som täcke i 35 graders tokvarm hytt.

 

Dag 8: Almeria – Mojacar.

 

Dags att kliva upp i svinottan och värmen. Pressade ner en rallyfrulle och bytte om på kajen. Danne spände ögonen i mig och sade ”Se för fan till att inte slanga bort det här Calle”. Fattar inte vad han menade, djävla surgubbe. För att lätta lite på stämningen slangade jag förbi Tina och kompani på motorvägen. Serpentinvägar är askul och lika roliga varje år. Funtade lite på motardfälgar, men vad jag vet har inte Despres det, så mina slitna ökendäck gäller. Kom fram till sista specialen, en kort sprint ner till havet i en flodfåra. Fortyn signalerade 10 min, vilket var typ skillnaden mellan oss. Kunde han ju glömma och Danne tog starten och var först i kurvan. Var om i andra, men gick tillsammans över målinjen. Fotade på stranden och snackade hojar med kaiser en timme. Sedan kortege till Mojacar och direkt på Börnplankan. Trodde detta skulle vara svårt, men zebran varvade ur all växlar direkt. Öl och podiet. Vi var tvåa. I proffsklassen. Internationellt ökenrally. Fyfaaan vad stort. Jag och Danne på delad andraplts. Vi som skämtat och hållt kaxfasaden uppe med pallplatsskämt. Men det hände i alla fall. Fick en massa grattis och folk ville skaka hand, sedan en bikebeer, vilket är när et dussin öl hälls i avgaskvasten från en hoj på maxvarv och vi bakom. Luktade kanon efteråt med däck, svett skumpa, öl och avgaser. Lastade lastbilen och tog ett bad. Gick och åt lite och sedan var det fest. Danne och jag fick tillsammans med en handfull andra ett nytt orange märke för att hittat alla kontroller och inte fått straff. Danne fick dessutom ett rött för sina tre felfria rallyn. Fan Danne, det missade vi som skryt innan. Sov som ett troll och drömde om Dakar.

Hemresan var som vanligt fördjävla tråkig och verkade aldrig ta slut. Folk helt döda och sov hela tiden. Kom hem och lade mig i TV-soffan.

TACK:

Daniel Sawano – kanonbra körning och sällskap. KLIPPA!

Anders Berglund – Kaptensmössan sitter bra.

Service – Peter, Mattias, David och Micke. Kanonbra jobbat. Rätt tid på rätt ställen och med rätt prylar.

Troy Carpenter och Keva – Tankning, tider mm.

Micke Nilsson för storslagna blider

Alla förare. Proffsigt säger jag bara. Inget tjafs, bara trevligt och kul. Fick en hel del energi från er.