Tuareg-rapport från en ökenrookie: Mattias Talonen

Skribent: Mattias Talonen

Fredag D-2

Samlas på Arlanda, spända å förväntningsfyllda av vad som komma skall. Lite olika upplägg på laddningar på flygplatsen… Vissa dricker redan sportdrycker, andra drar en snaps till strömmingen (hahaha)!! Vi kom iväg tillslut iaf , efter en mardrömsvecka med hot om inställda flyg i Spanien osv. Kommer till ett JÄTTE fint hotell i Almeria där vi äter en kvällsmacka å en pilsner, mums!!!

Lördag D-1, ävenkallad fippeldagen

Vissa var VÄLDIGT angelägna att urlastningen av hojjar och utrustning skulle ske tidigt, andra inte (beror kanske på om man har koll eller ej på grejjorna)! Hur som helst, precis som befarat och omtalat så va det ALLTsom gjordes med hojjarna: från öppna motorblock till dekaltrimmning. Jisses, trodde att de va en skröna! Hur som helst, tillslut innan solnedgången så va iaf ALLA hojjar färdigmekade, och fulltankade med soppa och andra vätskor……Väskor och kläder va i ordning införmorgondagens anmälan och ombordlastning på färjan, så nu vare gemensam middag i stan som stod på ”TO DO LISTAN”

Söndag D-0

Vaknar på hotellrummet och avnjuter säsongens första F1 race på TV, kunde detta börja bättre?! Efter Frukost vare att omgrupera till hamnen, för besiktning, anmälan och lastning på båten. Efter ca 1,5 tim i kö för anmälan, så vare lite mera fippel här och var i hamnen. Roadbookstejpandet va i full gång, mycketnoter/dag=tjocka rullar! Innan ombordstigningen på båten så gick vi upp på ett fik och käkade lite, samt gjorde det sista på pappersexercisen. I vänthallen , vare köande i plural som gällde, jisses! 100 meter, ny kö, nya stämplar, visa pass…passkö å kö igen, papper… Suck! Sista anhalten 2230, för stämpling i passet i en varm, fuktig och ÄCKLIG båt, 200 pers före ikön, då tröttnade jag . Gick ner till hytten och tog en dusch (äckligaste duschutrymmet i hela mitt liv) för att sen krypa till kojs!

Måndag D1

0600. Hasse bankar på dörren till hytten, upp å käka frukost.När vi sitter där å äter frukost , då kommer ”Pass-Adolf” spatserande förbi å öppnar sitt ”kontor”, så då glider jag dit som förste man och stämpeln e klar. Hasse tappar hakan (han köade i 1,5 tim på natten)! Sen lägger båten till i Marocco, och urslastningen tar fart. Visa papper å pass igen! När vi sedan är Helt klara och är på väg ut urhamn området, då står Pass-Adolf och co där IGEN (det är inte sant?)!

Nu ere bara tidskorten vi väntar på SEN e Rallyt igång! Hasse, Jonas å jag drar till slut iväg…ÄNTLIGEN rallyt e på G! Känns jävligt overkligt, all väntan och oro, förberedelser och annat, är som bortblåst, Nu KÖR vi!!!! Hasse tar täten å ganska snart ere 1:a cp som vållar lite huvudbry, men det reder ut sig! Därifrån skall vi upp i en dalgång, stöter vi på Joakim som också irrar lite, men sen löser det sig, och Cp2 kommer uppe på en höjd , efter att ha passerat ÅSNOR i spåret på stigen uppför berget. Sen rullar det på i ett mkt bra tempo, Hasse myser som fisken i vattnet, kör mycket stabilt och bra. Jonas och jag tuggar en massa damm där bak!

Lite förvånad över att vi åkt så mkt asfalt, man borde ju kunna använt grusvägar!? Framme i Missär (Missour), vilken HÅLA! Mattsons beskrivning ”sopptipp”, kan knappast göras bättre! När vi skall duscha eller gå på WC , så gör man det iandras hotellrum?! Och hur det ser ut där inne sen…jisses!

Servar upp bikarna och käkar går sedan å lägger oss i tältet med pissmyror kutandes runt oss! (Undra på att vissa fick röda prickar här och var!) Vaknar på natten och kallsvettas, kroppen har nog inte riktigt fattat vad som hänt ännu. Går bort till hojjarna där rallylådan och medicin finns. Pratar lite med Mikael som håller på å lånar saker från Åmmes mc, pga av att Åmme brutit benet och racet. Jättesynd , för det va nått jag verkligen sett framemotatt få ”terra” Åmme under rallyt , med div psykningar! Ett snabbtbesök på ”mystoan” å sen tillbaka till snarkmaskinerna i tältet!

Tisdag D2

0600. Jag och Hasse uppe först å käkar frukost, medans dom övriga snarkar vidare. Förväntansfulla drar vi i väg igen. En del gamla dakarsträckor, känns overkligt bra att få gasa där ”brehängslerna” har farit fram!

Dagen rullar på mycket bra för att avslutas i öknen. Nuskall det äntligen bli av: sanddyner. Går förvånansvärt BRA , känner mig som Marc Coma när jag susar fram över dynorna, och ganska snabbt har Jonas å Hasse försvunnit ur mitt siktfält… När allt flyter på som bäst, då ligger man bara ner och undrar vad som hände…!? Fokus borta =vurpa. Men det e så mjukt i sanden ,så ganska snabbt e jag på hjulen igen. Ser Hasse klota framför mig i en annan dyn, händer även den bästa tänkerjag snabbt , och fortsätter fokusera på min Körning. Vid målgången ser jag varken Hasse eller Jonas…undrar hur det gick till, börjar direkt fundera på om jag kört fel….jisses, oron i kroppen ökar …men plötsligt så sladdar dom in i mål, dom med!

Nu ere dusch på hotellrummet som gäller och mat , sen”gulla” me biken. Men av detta blirre inget då service bilen INTE har kommit! Upp å duscha å dricka vatten iaf å VÄNTA på servicebilen , som haft ras på släpet! Går igenom checklistan över biken,upptäcker en soppaslang som håller på att brännas upp av ljuddämparen! Fixar det å sen ere briefing inför morgondagen som gäller, sedan sova!

Onsdag Dag 3

0600. Vid frukosten kollar jag in resultatlistorna från gårdagens körning, och ser till min förvåning ett FEL!! Hasse, Jonas och jag har hållit ihop under 2 första dagarna , och således kommit till dom olika Cpvid samma tid. Meeen vid överföring tillresultatlistan från papprena ute på stationerna, knappade nån FRITZ in 30 minfel tid på mig, så jag får starta 10 min efter Hasse å Jonas. Merzuga runt. Sanddyner och annat jävelskap, stod på schemat! Börjar med en labyrint, som jag personligen tycker va riktigt KUL! Djupa uttorkade spår som låg huller ombuller i flera km2….men det fanns ett mönster i detta virrvarr, om man bara gav sig tid på att finna det, innan hjärnan virrade i väg med en.

Såg Hasse vid 1:a Cp, lite senare vid Cp 2 dök Magnus och Björn upp, bägge med olika fel på bikarna…! Mera dyner, började kännas riktigt bra med körningen, kul som F-n! Möter en arab på en moped typ Ciao, UTE i SANDDYNORNA! Jisses kan han åka där med en sådan farkost, så skall väl inte jag behöva gasa som jag gör, för att hålla mig på rull?! Backtrackar i hans spår, fan va lätt det rullar på där, ist för 3:ans drev , växlar jag upp till 4:an och lättgas…Vilket FLYT! Kommer på mig själv med att stanna till uppe på topparna av dynerna, då och då, spanandes ut över det vackert böljande sandlandskapet. Nått som jag sett vid flertalet dakarrallyn på tv´n ,och stört mig över: varför gör dom så…?! Jo…Man behöver ta ENSMÄRKEN, riktningar i landskapet jämfört med GPS, för mera flyt i körningen. FAN , tänker jag: precis som storfräsarna! Men säg den lycka som varar för evigt! Soppalampan börjar lysa innan jag är framme vid servicebilen för tankning: oppssss! Ensamkänslan bara smäller till, som en som en våt filt över kroppen. Börjar jämföra med Novemberkåsans kalla , mörka, leriga partier, vilket är värst! Tillslutså kommer jag fram till servicebilen, där Hasse å Jonas och Joakim står. Jag e där som 4:e man!

Sen blir det ännu mera dynor och lite fullfartsträckor, ser Jonas ett par ggr i dynerna, Hasse passerar jag vid en Gps-punkt som sen leder ut på ett par km snabba partier. (Nu känns det som DAKAR!) Kommer sen till några riktigt STORA dyner, där rookiemisstagen kommer! Skulle ha kollat i RB, men kör efter GPS. Halvvägs upp på en JÄTTEDYN för 3:e ggn, rundar jag iställetv id foten, men givetvis på FEL sida. Hasse lyckas passera på ANDRA sidan. JÄTTEnöjd är jag i mål som 1:a i svenskgänget! Duschar å fixar käk , servar biken , går på mötet, äter å dricker. Mot sängen!

Torsdag Dag 4

0600. Sömnen har varit av skiftande kvalitet, svettas åf ryser om vartannat. Kroppen får verkligen pisk under en sådan här strapats! Möter Hasse som vanligt vid frukosten, äter , skiter , klär på sig , upp på biken och ÄNNU en dag är på G! Nu vare Bara SAND å åter SAND som stod på schemat, hur KUL som helst! Går jättebra i 1,5 varv, har Hasse, Jonas, Mikael, Björn, Mattsson i synfältet då och då under dagen! Meeeen sen känner jag soppa lukt, stannarvid 2 tillfällen och kollar under och över biken, men hittar inget läckage. Körvidare. Då tänds soppalampan , för låg nivå….INTE ÄN?!? Visar sej att soppan kokar och trycker ur bensin ur originaltanken, och iom de så fylls ju knappast nån soppa från mina extra tankar på!

Så jag får åka ca 2-3 km. Stanna, öppna soppalocket i ca 4-5min ”luffartanka”, köra vidare! INGET vinnande koncept. För 1:a gången i detta rally, och också ganska ovanligt i enduron, så kommer en censurerad finsk ramsa med ord! Ganska snart så har dom tidigare uppräknade förarna lämnat sina spår i fjärran (lessen som FAN!) Desperat som man lätt blir i sådana lägen, så börjar man tänja på varningslampans sken, vilket resulterar i 16-18 vurpor, vid topparna av dom olika dynorna…SHIT va jobbigt! Börjar räkna på mina stopp/klockan/CPtiderna/körstinter… Precis när jag mkt motvilligt inser att det INTE kommer att räcka till den 2:a varvningen, ser jag Mattsson viftandes med armarna över huvet..?! Va har hänt nu , mitt ute i dynornas dynor?! ” Vi kommer inte hinna till 3:e varvet”, säger hon ,”vi vänder ut mot en större väg”! Åhhhh det va som ett kvitto på mina mkt tråkiga uträkningar, Men samtidigt JÄTTE SKÖNT att slippa fortsätta ramla titt som tätt..

Med det sagt vänder vi och bara några hundra meter senare, tippar jag utför en kam och ramlar av biken, och rullar å rullar å rullar… orkar inte bromsa min framfart, så SLUT i kroppen! Mattsson skickar ner en energikaka och innan jag ens öppnat den: ”nu kör vi!” ”Hejda dej Reidar, jag har ju för fan över 150 i puls”! Efter vad jag tycker är 2 minuter , Mattsson säkert 20 min, rullar vi i väg. Fy fan va trött jag bevisligen är! Vid bivacken , ere dusch, mat å meka som gäller. TIDIG kuddkramning!

Fredag Dag 5

Frukost efter en otroligt skön sömn! Idag är det”vilodagen” dvs sanddynor i flera varv! Öppnar med ett jättebra flyt, gårdagen till trots. Har Mattsson och Mikael i synfältet i 2 varv, Känns bra å är nöjd med att hojjen verkar klara dagens något molnigare väder bättre! Men säg den LYCKA som varar för evigt?! Då upprepar sig soppa felet IGEN! Det blöta på kinderna, vet jag ej om det var jag, eller det DUGGREGN som börjar komma i ÖKNEN?! Lessen är bara förnamnet! Så vid tredje varvningen , står jag och funderar, likt Fantomen som svär sin ed med Döskallen i handen: ”Jag SKALL tillbaka 2013, med en bike, dressed for succes” ! (Köpt å klar)!

Tar sats och gasar upp för den ökända Hausdune, avslutningen på denna dag. Har bra fart , känns faktiskt som om detta skall gå hur bra som helst, va fan har dom snackat om allihopa? Hur svårt kan det va, tänker jag när Husan varvilligt sjunger på 5:ans växel på väg uuuupppppppp!! Men lika fort som solen sjunker i medelhavet , tappar jag fart, med Mattssons ord i örat: ”bara sparka i dreven, skit i kopplingen”! Gör det ! För 1:a gången i mitt liv hör jag att Husan har en varvregulator: 4:an, 3:an, 2:an, 1:an …..men va fan, ere nån som satt ett rep i bakskärmen på biken, den bara TVÄRSTANNAR! Kravlar, bokstavligen, uppför sista biten. SATAN va brant det är! Fattar att Husan inte orkade! SOS killarna ochTolan hejjar friskt på mig , men mjölksyran är starkare än deras hejjarrop, så det blir ett par stopp och andhämtning på bara 30-40 meter…Jisses! Uppe klappar alla om en gratulerar och är allmäntglada! En fantastiskt utsikt där uppifrån! Tillbaka till bivacken , och idag tar Hassan (Hasse J) med några av oss till ALI , för lite shopping. Också en upplevelse, som vi kanavhandla i en separat berättelse

Lördag Dag 6

Sovit som en stock, bästa natten på hela rallyt, känns bra med tanke på den långa och krävande dag vi har framför oss. Nu skall vi lämna Merzouga och bege oss hemåt. Hasse å Jonas startar ett gäng minuter före mig men har iaf lovat att vänta efter CP1. Starten går och för första gången under hela rallyt flyter navigeringen RIKTIGT bra! Kör om flera förare: fan vilket flyt, ere nånannan som gjort dagens RB?!? En kanonkänsla infinner sig, börjar närma mig ett STORT berg, där MÖTER jag flera förare, och folk verkar allmänt förvirrade. Hör Hasses ord: ”tro på dej själv, häng inte på nån Italienare el motsv!” Så helt plötsligt är jag själv , vid ett T kors, vid en Asfaltväg! Då dyker Magnus upp: ”vet du va vi är?!?” ”Näe,men vi rundar berget, så ligger Cp bakom , enl GPS!” Sagt å gjort in i nån by med trafik a la James Bond i Afrika: jisses att de inte skedde en olycka redan där?

Efter att ha lämnat byn så närmar vi oss CP ganska fort, plötsligt ser jag den röda ORGA-flaggan, vid en ” parkeringsplats”. Svänger upp där med ganska bra fart, stirrar blint på den röda flaggan och folket som står där några hundra meter bort. Plötsligt slår det mig: kollade jag av marken, hur den egentligen såg ut?! Tittar ner. Där ligger DEN: stenjäveln! Viker precis undan med framhjulet, sen ligger jag i ett DAMMMOLN. Undrar var hojjenär …försöker sätta mig upp….precis som i en tecknad film ser jag stärnor snurra runt i dammet i huvet. Satan va det pirrar i hela kroppen, lägger mig ner igen… Då står Magnus plötsligt där, undrande hur det gick. Han hjälper mig av med hjälm och annat, sjukpersonalen kommer ganska snabbt och skjuter i mig MÅRFINT, vilken uppfinning! Det onda i axelpartiet, där landningen ägde rum , bara tynar bort!

Då skall dom lyfta upp mig på båren. Inte så bra tycker mitt vänstra ben, som bara skär till av smärta…! En spruta till och lite annat pyssel , som jag ej har så bra koll på , så ligger jag på båren. 1,5 dagar i enToyota på en ommadrasserad bår , för att komma till sjukflyget på vägar som grusbusåkare skulle jubla av glädje att få åka på , transporterades jag! Kan bara säga i en kort version att sjukpersonalen i rallyt va KANON! 2 st sjukjetplan senarelandar jag i Bromma, för ambulans transport till Masriket (Falun) på en mjuk bår, med knäveckssupport! Borta bra men HEMMA bäst!!

En Reflektion överMarocko å folket.

Man ser enskilda människor, vuxna som barn, ståendes här och var, efter en väg, ute i dom djupaste sanddynerna. Inga fordon i närheten: cyklar: mopeder: bilar eller hus, dom bara står där?! Hur har dom kommit dit, vart ska dom, mat/dryck…många frågor ?! Sen ute i öknen , där gick kameler ensamma spatserandes för sig själva! Ja på det hela taget, mycket märkligt! Sen så skräpar man ner, man ser avföring (människor å djur), sopor, plastpåsar och petflaskor som flyger omkring. Dom har lite att jobba på för att höja standarden, kan man lugnt säga. Dom bygger hus i Lera. Om man ändå kaklade på utsidan så att de kunde stå emot regn, men ICKE!! Vägar som får offroadåkare att jubla av glädje, med stora hål i. Moralen, eller avsaknade av den är bara underbar, folk låter barn gå/leka på vägar, bilar backar, vänder ,svänger precis hur som helst: bara tuta lite så blirre bra.

Men tillbaka 2013 är jag!!

Mvh Mattias Talonen , Inte Ökenrookie längre!