100% Vilse 2004

100% Vilse 2004

16/10 +7 duggregn

Före

100% Vilse är evenemanget för grusentusiaster motsvarande Bilsports motordagar på Tullinge flygfält. Det finns en körning, men det är inbördes beundran för byggen som fokus ligger på. Alla har varit hemma och byggt lyktor och bytt lampor innan nattens bravader. Så vad gör man om man kallar sig entusiast, jo man rättar in sig i ledet. Jag satte ut en annons för att köpa kåsalyse, vilket är den klassiska runda billyktan, som snabbt sågades, för att jag skulle bygga eget. Jag vågade inte säga emot, så det blev till att dra till biltema, för att inhandla material. Där var det stängt, så det fick bli OK-macken istället. Väl där var det så svindyrt att jag bara köpte lampan. Ringde Sunken och fick en av hans lyktor, som satt på en numera skrotad bil. Hem och mekade dit den och började på en mekguide. Sågades över fotknölarna igen av stugvärmande miffon, pga av att jag använt ramen runtom. Surade lite över detta, och insåg att ramen inte var särskilt stabil vid exrem slangning, så det blev järnaffären igen. Hursomhelst vart det en hyfsad ljusbild och man var redo för årets i särklass sjukaste hojevenemang.

Vilse

Marginalernas mästare Sunken hade 2 timmar innan start, inget stötdämparlänkage på hojen. Dags att agera diplomat. Ringde Henry, som lånade ut den trasiga delen, och Sunken fipplade på den. Själv hade jag tydligen lobotomerats och körde fram och tillbaka i en halvtimme och hämtade glömda grejor, tankde och fixade baklyktan. Helgen innan hade vi stött på ett freestylegupp för crossar ute i ett grustag, som inte min baklykta pallade med riktigt. Cykelns diodlyse fick duga, min hoj såg ut som en blikande julgran resten av kvällen. Sån där som smaklösa kedjerökande bilägare sätter på instrumentpanelen vid jul. Drog iväg den roliga E4:an och befann mig i tid till starten. Spanade in allas byggen och jag måste säga att kreativiteten bara ökar. Xenonljus, sökljus, badrums-spotar och ficklampor överallt. En helt klart fuskbetonad grej var grabbarna med GPS, som snabbt lade in alla kontroller och sedan bara gled runt. Solklart fusk. Arrangörer för kvällen var Dompan, Zonetripper, Månsson och Hoke, som körde snabbinstruktioner. Kartan var bra och redan klar, så man slapp skriva själv. 16 frågor och c:a 13 mil. Som vanligt var jag sist från starten, efter att min lagmedlem glidit in fashionabelt sen. Dags att dra.

Vi hann c:a 1 km, så stod det dårar på vägen. Oscar hade elfel. 1:a kontrollen var struken pga arga bönder och vi körde till 2:a och räknade brevlådor. Kolsvart ute i skogen och jag såg inte ett jota. Brillor på och diset satte sig på glaset, -utan och det gjorde ont. Det fick bli lugna gatan, men vad gör det? En bit fram stod det två snubbar ute i skitvädret och drack öl. Here we go again, tänkte jag och pillade på knogjänet, men de vill bara berätta var vi skulle svänga av. Strax efter hittades nästa kontroll, en papperskorg upphängd i ett träd. Ett tag var vi säkert 10 pers på den platsen och naturligtvis berättade vi inte var kontrollen var. Orienterade lite för mycket på känn och hamnade fel, men efter en vurpa kom jag på bättre tankar. Hittade rätt spår och körde ner till alla 100%-ares coolaste kontroll, en gruva. Knallade in och noterade en stövel på en klipphylla. Var grymt sugen på att köra in, men bangade, för jag inte visste om jag sedan kom ut igen. Jag och sunken hörde hojar och förberedde en attack, men ljudet försvann igen. Väl ute snurrade Hasse, Arno och Danne runt och gafflade om gubbar i vägen. Slirade vidare på kartan och letade busshållplatser, Kungar och skovelhjul. Fikade på macken i Stjärnhov med Arno och gänget. Snackade skit och hade trevligt. Folk måste undra vad fan det är för idioter och brakar in skitiga mitt i natten och vrålar genom hjälmar och öronproppar.

Vi körde tillsammans vidare och letade upp en rebus i en sten. En bil stannade och undrade vad vi sysslade med och garvade när han fick veta. Alla har sina nöjen kom vi fram till, och sedan körde vi vidare. Letade ett tag efter kontroll 11, som tydligen var två punkter på två vägar. Det såg ut att gå att fortsätta genom skogen, men efter ytterligare marksyning kom vi på bättre tankar. Helt kasst orienterade jag mig totalt fel och vi fick köra transporten till Björndammen. Där var ett helt gäng, som försökte förhandla sig till gruvans svar, mot Nisses parkeringstid. Vi hittade svaret och förhandlingsläget försämrades drastiskt för det konkurerande laget. Efter detta var det mer eller mindre fullt ös. Sikten var bra nu, och vi letade upp de sista kontrollerna och ringde och berättade att vi snart var klara, då maxtiden gått ut. Sista kontrollen tagen och vi begav oss tillbaka. Självklart drog vi laxnebacken by night. Väl framme var vi inte alls sist. Gav facit till Dompan och snackade skit. Väntade in nästa gäng, och drog motorvägen hem. För halt för seriös slangning, men några små tappra fick det bli ändå. Kom hem och hällde upp en öl och drog ett par vidriga Billys-pizzor. Dunade in och drömde och varma fötter och mörka grusvägar.

Tack för i år.

-Calle Hagenblad-